Alu (ᚨᛚᚢ) är ett runord från den germanska järnåldern som återfinns på flera inskrifter i Skandinavien, särskilt på exklusiva guldföremål som brakteater. Ordet är språkligt kopplat till senare ord som “öl” och “ale” och representerar en tidig form av samma begrepp. I sin ursprungliga användning fungerar det som en rituell markering kopplad till dryck, gemenskap och ceremoniella handlingar, där drycken har en central roll i social och sakral kontext.
Ordet uttrycker en medveten förskjutning från vardag till ritual, där sinnet skärps, viljan fokuseras och handling får religiös laddning.
Runföljden ᚨᛚᚢ (Alu) består av tre runor i den äldre futharken, och varje runa bär ett eget namn och betydelse:
ᚨ – Ansuz står för gud, ande och inspiration. Den kopplas till tal, kraftfulla ord och gudomlig närvaro.
ᛚ – Laguz står för vatten, flöde och livskraft. Den representerar rörelse, känsla och det som flyter – både bokstavligt och symboliskt.
ᚢ – Uruz står för uroxe, styrka och rå kraft. Den uttrycker fysisk energi, uthållighet och ursprunglig vitalitet.
Tillsammans bildar de ett ord där gudomlig kraft, flödande liv och rå styrka binds ihop i ett koncentrerat uttryck.